Paula Honkimäki vill göra plats för empati i Jyväskyläs kommunalpolitik

Skådespelare Paula Honkimäki inleder snart sin första mandatperiod som stadsfullmäktigeledamot i hemkommunen Jyväskylä, en plats som hon säkrade med 315 röster. Samtidigt fick hon dessutom en suppleantplats i regionfullmäktige.

Text: Anna Mellin
Översättning: Stella Laine
Foto: Riku Montonen

Resultatet väcker fortfarande en känsla av overklighet och glädje.

“Eftersom jag ställde upp för första gången var det svårt att sätta ett specifikt mål till exempel för en viss röstmängd. Kulturen var vid sidan av utbildning mitt huvudtema, så valresultatet skapade hopp om att budskapet har gått fram.”, berättar Honkimäki.

Det allmänna samhällsklimatet påverkade valet att ställa upp som kandidat. Även högerregeringens politik samt högerextremas och globalt sett flera auktoritära ledares resning till makten oroade.

Enligt Honkimäki är det finska samhället i ett slags brytningsskede.

“Ojämlikhet ökar och hårdare värderingar dominerar. Detta kändes förlamande. Det var viktigt att gå ut och agera för de egna värderingarna och kämpa emot denna utveckling. Aktion ger tröst”, summerar hon.

Att göra empati till politikens kärna

Honkimäki för kampanj med kulturfostran, jämlikhet och empati som slagord. Hon upplever uttalandena på den senare tiden, om att empati inte har en plats i politiska beslut, som utmanande.

“Jag tycker att det är helt obegripligt sagt. Politikens kärna är ändå att sköta gemensamma frågor, och vi är mänskor”, kommenterar hon.

Honkimäki upplever förmåga att kunna sätta sig in i en annan mänskas situation som viktigt. I slutändan är det enligt henne frågan om rättvisa.

“På något sätt måste en kunna förstå och vara intresserad av de mänskor som har en annan livssituation än du själv. Empati är kapacitet att känna igen dessa problem och utmaningar”, fortsätter Honkimäki.

Enligt Honkimäki är det ansvarsflykt från beslutsfattarnas sida att konstatera att empati inte hör hemma i politiken. Politiska beslut är alltid laddade med värdering, och t.ex budgeteringsarbete styrs i grunden av tanken på vad som upplevs som viktigt.

Utmaningar på det fria fältet i Jyväskylä

I staden har det investerats i teaterns grundrenovering, och det är meningen att den helrenoverade teaterbyggnaden ska öppnas till användning hösten 2026.

Annars har det i Jyväskylä varit knappa tider för den kommunala ekonomin de senaste åren.

“Det har gjorts ganska drastiska anpassningar efter social- och hälsovårdsreformen, och det har även haft betydande påverkan på stadens ekonomiska situation. Kulturens finansiering har skurits ner och det fria fältets verksamhet har blivit ganska trängd”, säger Honkimäki.

Det finns inte tillräckligt ändamålsenliga repetitions- och spelutrymmen till förfogande för det fria fältet

I Jyväskylä planeras för närvarande Lyseets kulturkvarter, som skulle kombinera centralbiblioteket, Jyväskyläs konstmuseum, Finlands handarbetsmuseum, medborgarinstitutet och kulturservicetjänster under samma tak. Projektet ska också hjälpa i frågan om det fria fältets utrymmesproblem.

Fullmäktige har redan år 2022 gjort beslut om Lyseets grundrenovering, men ska ännu under hösten 2025 göra beslut angående projektets nybygge. Honkimäki berättar att hon stöder kulturkvarterets följande skeden.

“Med hjälp av projektet skulle det i framtiden vara möjligt att friare få tillgång till utrymmen än vad det är nu”, berättar hon.

Stadsborna med i beslutsfattandet

Att föra val och att vara i kontakt och diskutera med mänskor kändes som trevliga sätt att delta i skötandet av gemensamma frågor, enligt Honkimäki. Hon upplever ändå att de politiska beslutsfattarna efter valet har dragit sig tillbaka till sina kabinett, och att de inte syns till någonstans. Enligt Honkimäki känns det som att få ens vet vilka som just nu bestämmer.
“I politiken görs ganska mycket bakom lyckta dörrar, och jag skulle önska att jag själv skulle kunna främja att beslutsfattandet skulle öppnas upp även för stadsborna”, säger hon.

I kulturkvarterprojektet har stadsbor fått delta i olika enkäter och tillfällen, men Honkimäki önskar flera möjligheter att delta och att bli hörd.

“Det första steget skulle kunna vara mera offentlig diskussion och tillfällen där beslutsfattarna berättar vad som har gjorts och vad som är på gång. Folk kan komma på plats, ställa frågor och föra diskussion med beslutsfattarna”, föreställer hon sig.

Hon strävade till att bygga upp likadant deltagande även i sin egen kampanj.

En av kampanjarbetets höjdpunkter var organiserandet av en feministiskt svordomskväll. Förutom för-svärarna fick även deltagarna uttrycka sina känslor. Det kom mycket folk på plats.

“Det var ett härligt gemenskapsevenemang. På slutet, när ordet var fritt, vågade folk säga sina egna tankar högt i mikrofonen”, minns Honkimäki.