Konstskapande- och konstterapeutiska processer; likheter och skillnader

Att våga ta plats, agera och synas är temat för vårterminens utbildningsförlopp. Det är också teman som är bekanta och relevanta i teaterarbete med barn och unga, vilket jag arbetar med som teaterpedagog. De övningar vi gör är delvis bekanta och liknar det tvärkonstnärliga arbete som är bekant för mig. Fortbildningen bekräftar att arbetet som görs på konstområdet med barn och unga är förebyggande och stärker sociala färdigheter och psykiskt välmående.

Text: Harriet Ambrahamsson

Det här påståendet finns det givetvis inget vetenskapligt belägg för, eftersom det inte undersökts med vetenskapliga metoder. Men innehåll och övningar skapas på basen av forskningsbaserad kunskap och professionellt kunskapsutbyte. Det skapas av proffessionellt universitetsutbildade konstmagistrar. Målet är att utveckla fantasin, ett ökat flexibelt divergent tänkande och samarbetsförmågor. Till exempel. Är det inte i sig av värde? Antagligen. Men deltagandet i utbildningsförloppet Johdanto taideterapioihin får mig att inse att vi som arbetar med konst och med konstpedagogiska metoder gärna kunde bli bättre på att förklara, evaluera och dokumentera arbetet – mest för att beslutsfattare och politiker bättre skulle förstå betydelsen av det arbete som utförs på det kreativa fältet. För om man ser till resursfördelningen så förstår de – ursäkta nu bara - nästan ingenting.

"Men är det ens möjligt att på ett globalt fält använda sig av helt samma forsknings- och analysmetoder med hänsyn till kulturella skillnader, utan att det börjar lukta kolonialism?"

Stephen Clift, professor i hälsoforskning vid Canterbury Christ church university, har gjort en översiktsstudie med syfte att ge en bild av den forskning som finns inom konstterapiområdet. Studien baserar sig på Fancourts och Finns artikel från 2019, What is the evidence of on the role of the arts in improving health and wellbeing? Det är en bred studie som bland annat WHO använder sig av och lutar emot när resurser fördelas. Ingen småpotatis alltså.

Men Clift hittar svagheter i studien och ifrågasätter delar av forskningsartikelns validitet vad beträffar evidens. Alla undersökningsmetoder fyller inte heller rätta kriterier, enligt Clift. Men är det ens möjligt att på ett globalt fält använda sig av helt samma forsknings- och analysmetoder med hänsyn till kulturella skillnader, utan att det börjar lukta kolonialism? Det tvivlar jag på - helt på mutu. Men även andra källor bekräftar att det behövs mer specifik forskning.

Men det är svårt. Om man t.ex. vill undersöka kvaliteten i en konstnärlig- eller konstterapeutisk process så måste forskaren vara bekant för arbetsgruppen och med i hela processen. Det gör forskningen kostsam.

Våra mätinstrument för komplexa, flytande, relationella färdigheter och konstens verkningsfullhet är också bristfälliga. Den tysta kunskap som finns kan också vara svår att synliggöra och förklara av dem som utför arbetet. De är specialister på gruppfacilitering, men inte nödvändigtvis på att analysera förloppet vetenskapligt. Betyder det att det arbete som de utför är mindre värdefullt och betydelsefullt? Knappast för deltagarna.

Det arbete som konstnärer idag gör på det samhälleliga fältet idag är av hög kvalitet. Speciellt sett ur ett internationellt perspektiv. Ändå har Valvira och FPA har tagit en mycket restriktiv linje gentemot proffessionellt utbildade konstnärer som har fortbildat sig i 4 år till psykoterapeuter. De har svårt att få lov till jämbördigt ersatta tjänster. I Finland har konstnärerna akademiskt grundade konstutbildningar, i motsats till många andra länder – ändå vill FPA inte betala samma ersättning till konstnärerna som till psykoterapeuter med sjuk- eller socialvårdsutbildning i grunden. Finland har en helt annan linje än andra länder på den här punkten. Det är som om man inte förstod att värdesätta konstnärers arbete här.

Samtidigt finns exempel där konstnärer har arbetat inom sjukvården med goda resultat. I Finland har t.ex. bildkonstnären Rafael Wardi i över 30 år arbetat förtjänstfullt med patienter på Nickby mentalsjukhus utan någon formell social- eller sjukvårdsutbildning. Torde då inte akademiskt utbildade konstmagistrar idag vara berättigade till samma ersättningar som alla andra som fått psykoterapeututbildningen? Definitivt.

"Att ”det att inget händer” eller att ”inget produceras eller åstadkoms” är lika intressant som att något faktiskt produceras och ”händer” i en konstterapeutisk process..."

Det finns förstås skillnader mellan arbetet med en konstnärlig ambition och arbetet med en konstterapeutisk. Målsättningen och intentionen i arbetet är en annan. En annan skillnad är att teaterkonst uppvisas offentligt, medan det konstterapeutiska arbetet oftast förblir privat. Kreativa målnings-, teater- eller skrivkurser kan vara djupt terapeuttiska men de är inte terapi – för det krävs det en terapeut och en terapiprocess som evalueras och följs upp av psykoterapeuten.

Att ”det att inget händer” eller att ”inget produceras eller åstadkoms” är lika intressant som att något faktiskt produceras och ”händer” i en konstterapeutisk process, säger bildkonstterapeuten Mimmu Rankanen under en föreläsningen på Teaterhögskolan.

Det stämmer att man som konstnär arbetar mot premiären eller utställningen. Slutresultatet är s.a.s.målet med arbetet. I det konstterapeutiska arbetet står processen, känslosvaret och deltagarens egen psykologiska utveckling i centrum. Men t.ex. både i immersiva verk där deltagaren är medskapare och i deltagande konstprocesser står processen och deltagarnas upplevelser i centrum.

Det finns stora likheter mellan konstskapande- och konstpsykoterapeutiskt arbete. Båda bidrar till större välmående, till sociala nätverk och en känsla av tillhörighet. Båda kräver stor sensitivitet av ledaren och båda kan fungera förebyggande och öka livskvaliteten. Båda fokuserar på deltagarnas styrkor och strävar till att öka deltagarnas energinivå.

Konstnärers arbete är värdefullt. Det kunde våra beslutsfattare gärna se, känna till och erkänna - genom ökade resurser istället för nedskärningar.